Om tiken inte paras kan hon bli skendräktig lagom till när valparna egentligen skulle komma (ca 64 dagar). Då bäddar hon och tar gärna någon leksak till valp och pysslar om den som om den vore levande. Hon kan även få mjölk i sina juver vilket är jobbigt för henne. Det kan också bidra till juverinflammation.

Om tiken producerar mjölk måste du hjälpa henne genom att öka motionen och minska rätt rejält på maten tills mjölken försvinner.

Ett knep för att undvika skendräktighet:
När tiken börjar löpa, eller ännu hellre strax före, drar du ned på maten med c:a 20% och ökar motionen. Du fixar då “dåliga tider”. I dåliga tider med matbrist och långa jaktpass skulle inte tiken para sig i vilt tillstånd. Det här knepet har jag själv praktiserat på mina tre tidigare tikar och det fungerade väl.

Veterinären kan ge sådana här tikar, hormonpreparat så att det underlättar för hunden. Skendräktigheten varar ca 6 veckor och sedan blir tiken som valp igen, och vill leka och busa runt.

Tik som en gång har varit skendräktig blir det oftast igen. Dessutom vekar risken för juvertumör och livmoderinflammation öka.