Noskvalster är en parasit som lever på slemhinnan inne i nosen och i bihålorna på framförallt hund. Den vuxna parasiten är liten, ljusgul, äggformad och har 8 ben.
Parasiten kan man se med blotta ögat, även om det är svårt. Annat som gör att de är svåra att se är att de kan röra sig rätt snabbt (1 cm/s).
Noskvalster kan leva flera veckor utanför sin värd om miljön är fuktig. De klarar även temperaturer ner till några plusgrader. Forskare hävdar också att noskvalster inte reagerar på ljus och mörker.

Knappt 20 % av Sveriges hundar beräknas vara smittade men alla visar inte symtom. Alltså mycket färre än vad man kan tro.

Smittspridning
Man vet inte hur smittspridningen sker men man tror att den vanligaste smittvägen är direktkontakt mellan hundarna.

Symptom
Mycket varierande. Vanligt är dock något som man betecknar “inåtvändna” nysningar eller dragningar (reversed sneezing), vanliga nysningar och fnysningar samt försämrat luktsinne. I övrigt mår de bra. Ibland har man sett symtomen komma och gå.

Behandling
Det är viktigt att hunden undersöks av veterinär innan behandling av noskvalster görs, detta för att klargöra att hunden inte “bara” lider av en vanlig förkylning.
I första hand används Milbemycin oxime (Interceptor) tabletter.
Många veterinärer sprutar dock misstänkt smittade hundarna med Ivomec. Ivomec är inte registrerat för hund och flera hundraser är mycket känsliga för medlet, dessutom har dödsfall inträffat hos behandlade djur.

Behandling med Interceptor ger, enligt flera försök, ett mycket gott resultat och även bättre än med Ivomec. Dessutom har endast få och mycket lindriga biverkningar observerats. Tabletterna kan också ges till alla hundraser.

Diagnos
Mycket svårt om man inte lyckas se dem krypa på nosen.
Ett sätt som används för att försöka ställa en diagnos är att spolat näshålan på hunden. Detta är dock besvärligt och kräver att hunden sövs. Flera gånger har det också hänt att inga noskvalster har kommit ut med spolvätskan men att hunden i alla fall har en infektion.

Vanja Sundqvist