Doggie-Zen innebär i praktiken att lära hunden att istället för att störta rakt bort till det den vill ha, oavsett om detta är godis, leksak eller en annan hund eller människa, så skall den först vänta på "varsågod" från dig. Dessutom är det bra att hunden även måste göra något särskilt, som att ta ögonkontakt med dig, att sitta i utgångsställning eller ligga innan den får ”varsågod”.

Ett exempel ur vardagen
Det enklaste utförandet av Doggie-Zen har du troligtvis redan lärt din hund. När hunden skall ha sin mat, måste den sitta och titta på dig innan du säger varsågod. Det samma gör du kanske också innan hunden skall gå ut genom dörren eller innan den får hoppa ut eller in i bilen.

Sådana övningar är nyttiga för att lära hunden ”självkontroll”. Det är just denna färdighet som skiljer ”vilda” unghundar från vuxna mer väluppfostrade hundar. När hunden har lärt att fråga om lov istället för att störta rakt bort till allt den vill ha, verkar den plötsligt mycket mer ”väluppfostrad”.

Doggie-Zen låter kanske avancerat, men det är något av det viktigaste att träna, både för en vardagslydig hund som för en tävlingshund, och bör inte begränsas till att bara vänta på varsågod före maten och innan hunden skall ut genom dörren eller ut ur bilen.

Du kan träna på det i många olika vardagssituationer. T.ex. när hunden vill bort och hälsa på en annan hund, så håller du kvar den i kopplet. Först när den tittar på dig och kanske t.o.m. sätter sig eller lägger sig, säger du ”varsågod” och låter den få lov. Likadant kan du göra när hanhunden absolut vill bort till lyktstolpen och markera eller när det ringer på dörren och hunden vill störta dit före dig.

Det är viktigt att du inte tjatar på hunden för att få den att sitta, se på dig eller gå fint – detta skall den helst själv välja att göra frivilligt för att få bästa inlärningseffekt.

Kort sagt kan du träna Doggie-Zen varje gång du ser att din hund vill ha något den tycker om.

Kontroll genom positiv förstärkning
Att träna ”kontroll” med Doggie-Zen skiljer sig på en punkt från det traditionella sättet, som många hundägare tränar på när de försöker att få kontroll över sina hundar. På det traditionella sättet stoppar du hunden med ett ”nej” eller andra obehag för att få den att ”behärska sig”. Detta är träning med negativ förstärkning, och hunden kan naturligtvis bli lydig av detta efterhand.

Doggie-Zen däremot är träning med positiv förstärkning. När hunden sitter och väntar, samtidigt som den tittar på dig, belönas den med att få lov att springa bort till det den vill ha.

Det finns många som tycker att man inte kan få ordentlig kontroll med positiv förstärkning eftersom hunden ofta mycket hellre vill springa bort till andra hundar än att få godis av föraren. Men positiv förstärkning är mycket mer än godis och leksaker! Det hela bygger på att utnyttja störningarna till egen fördel. Ju mer hunden vill ha något, desto bättre kontroll går det att få på den om du är konsekvent i din träning!

Min schäfertik Cindy var "badidiot". Så fort hon fick se en sjö, ett kärr, ett dike eller en pöl ville hon kasta sig rakt i "plurret". Eftersom jag tränat kontroll med positiv förstärkning (uttrycket Doggie-Zen var inte uppfunnit då) frågade hon dessbättre alltid om lov innan hon slängde sig i. Gissa om det var skönt, särskilt om det var på kvällen för då slapp jag ju dyngsur hund i sängen. (Jag är en av de "idioter", som låter hunden sova med mig i sängen.) Likaså stannade hon alltid utanför ytterdörren, tog ögonkontakt med mig och frågade på så sätt om lov innan hon gick vidare in. Ibland fick hon varsågod men ibland fick hon vänta t.ex. för att pälsen och tassarna skulle torkas.

Du kan naturligtvis inte alltid låta hunden få lov att springa bort till allt den vill ha. Men om hunden lär sig att den ofta får lov till detta, kan du de andra gångerna belöna att hunden ber om lov genom att t.ex. ge en godbit eller att den får leka med dig istället.

Lycka till med träningen!