|
Avlivningen
Det allra vanligaste är att hundar
avlivas med hjälp av en veterinär.
Vissa veterinärer åtar sig att göra
hembesök och utföra avlivningen i
hemmiljö. Vissa hundägare, framför
allt jägare, föredrar att låta
skjuta sin jakthund. Det avgörande i
valet av avlivningsmetod är vad man
tror är minst oroväckande och
plågsamt för hunden. Härtill måste
vi även väga in vad som kommer att
kännas bäst för en själv.
Om hunden avlivas med hjälp av
veterinärt ingrepp så sker det genom
att veterinären sprutar in en
speciell avlivningsvätska direkt i
blodet. Veterinären sätter oftast in
en kanyl i frambenets blodkärl så
att man eventuellt kan spruta in mer
avlivningsvätska utan att på nytt
sticka hunden. Vätskan består av
narkospreparat och är i princip en
överdos av sömnmedel. Hunden somnar
oftast in lugnt och odramatiskt. Om
hunden är orolig inför
veterinärbesöket så kan man först ge
den ett lugnande medel så att den
inte behöver känna onödig stress.
När hunden inte längre är vid
medvetande så kan det förekomma att
den får reflexmässiga ryckningar
eller muskelrörelser i delar av
kroppen. Ibland kommer också
avföring och urin från tarm och
blåsa i och med det att muskulaturen
slappar. Det här är ingenting som
hunden är medveten om eller
förknippar med obehag och det är
helt naturligt. Däremot kan det som
hundägare vara bra att i förväg vara
medveten om att det kan förekomma.
Omhändertagande av kroppen
På de stora djursjukhusen finns det
ofta kremeringsugnar att tillgå. Det
finns också privata
kremeringsanläggningar i landet. På
många praktiker saknas dock
resurserna att ta hand om den döda
hunden och hundägaren måste då själv
ordna med begravning av kroppen
eller ombesörja att kroppen fraktas
till en destruktionsanläggning.
Destruktionsanläggningar finns vid
sopstationer och kan nyttjas för att
kremera hundar. De flesta
anläggningarna har en seriös
hantering av bränning av kroppar och
många har utarbetade rutiner för
separat kremering om man så önskar.
Om hunden lämnas hos veterinären så
förvaras den av hygieniska skäl i en
plastsäck i kyl- eller frysrum fram
till dess att den ska transporteras
till destruktionsplatsen.
I Sverige finns det flera
begravningsplatser för djur där man
har möjlighet att gräva ner såväl
hela kroppar som aska efter djuret.
Det finns speciellt tillverkade
kistor och urnor avsedda för djur
och det finns även minneslundar för
utspridning av djuraska.
Att gå vidare
För många som förlorat en hund så
känns det omöjligt att genast skaffa
en ny. Man känner en lojalitet mot
den bortgångna hunden och känner att
man aldrig kommer att få en hund som
kan ersätta den gamla hunden. Man
känner också att man inte återigen
vill utsätta sig för den sorg det
innebär att förlora en hund.
Tanken är inte heller att man ska få
en hund som ”ersätter” den gamla.
Varje individ är unik och det är
inte meningen att den nya hunden ska
ta den gamlas plats. Din gamla
partner kommer för alltid att ha en
unik plats i din hjärta men det
hindrar inte att det finns utrymme
för en ny vän som kan ge dig helt
nya erfarenheter. Ett sätt att ge
den gamla hundens liv en mening är
ju faktiskt att använda det man lärt
sig tillsammans med den hunden, för
att få en bra tillvaro tillsammans
med sin nya hund. Och även om sorgen
inte är något man någonsin önskar
sig igen, så får man inte glömma
bort att den föregås av många, många
år av glädjande samvaro med hunden.
Det minst smärtsamma sättet att
komma över förlusten av en hund är
om man redan tidigare har flera
hundar. De andra hundarna kommer ju
då fortfarande att kräva sin dagliga
skötsel och omställningen av
livsstil blir inte så stor för att
en av hundarna försvinner.
Att ha hund påverkar livskvalitén
positivt – det vet alla som har haft
förmånen att dela sina liv med en
fyrfota vän. Undersökningar visar
att hälsan och välbefinnandet
förbättras genom den gemenskap och
därtill fysiska aktivitet som
hundägandet innebär. Hur viktigt det
än är att ge sorgen efter den gamla
hunden utrymme att läka ut, så är
det lika viktigt att låta
hundägandet fortsätta vara en
värdefull del av livet.
Behöver du stöd inför det sista svår
beslutet behöver du inte tveka att
höra av dig till mig. Jag har tagit
det svåra beslutet ett antal gånger
och vet hur det känns.
Vanja Sundqvist |